Vi blev utvecklare för att vi älskar att bygga saker. Skapa smarta lösningar. Lösa problem. Men allt oftare känns det som att den passionen drunknar i ett hav av möten, processer och konsulttimmar som tickar iväg utan att något faktiskt byggs.
Titta bara på Skolplattformen – ett av Sveriges största IT-haverier. En miljard spenderades, och ändå sitter lärare, elever och föräldrar med ett system som är frustrerande, svåranvänt och utdaterat redan vid leverans. Hur kan något som är tänkt att förenkla bli så krångligt?
Problemet? Digitala projekt idag handlar mer om att följa processer än att faktiskt skapa bra produkter. Istället för att ge skickliga utvecklare och designers utrymme att bygga smarta lösningar, fylls dagarna med möten där ingen riktigt bestämmer något.
Det börjar med en enkel idé. Men innan den ens når kodstadiet har den gått igenom tio workshops, trettio PowerPoint-presentationer och oräkneliga avstämningar. Plötsligt är det viktigare att ha en “tydlig process” än att ha en fungerande produkt.
När varje beslut kräver en ny styrgrupp och varje teknisk lösning måste godkännas av någon som inte ens skriver kod, tappar man gnistan. Det är svårt att känna stolthet över en produkt som skapats genom kompromisser, där innovation fått ge vika för byråkrati.
Vi på Codebrain ser det gång på gång: De bästa digitala produkterna skapas av små, fokuserade team som får jobba direkt med lösningen, inte fastna i administration. När vi kan ta ägandeskap över vår kod, ha en direkt dialog med användarna och iterera snabbt – då blir resultatet bra.
Ska vi bygga bättre digitala lösningar måste vi sluta behandla utveckling som en byråkratisk process och börja se det för vad det är: ett hantverk. Vi måste våga lita på utvecklarna, låta dem skapa och inte dränka dem i möten.
För i slutändan handlar det om en enkel fråga: Vill vi lägga tid på att prata om att bygga – eller faktiskt bygga?